I samband med vårt projektarbete, där vi lägger tonvikten på sociala medier har jag försökt lyssna lite extra på kollegors syn på just sociala medier i skolan.
Jag tycker mig märka att synen skiljer sig åt beroende på erfarenhet och kunskap.
Nej-sägarna har ofta mycket begränsad kunskap och ser bara "farorna".
Men, visst självklart kan och ska vi använda sociala medier i skolan. Men först när man har målen klara för undervisningen och vet vilka förmågor som ska utvecklas.
Det är då man vet vilka sociala medier som kan vara användbara.
" Ibland finns högt ställda förväntningar på att sociala medier
ska innebära nya möjligheter i undervisningen."
Detta skriver Niclas Ekberg, ämneslärare och utvecklingsledare i Piteå i sin avhandling,
Lärares möten med sociala medier.
I avhandlingen belyser Ekberg de höga förväntningarna som finns i bl a
regeringens IT-agenda och i Lgr 11 samt de nya ämnesplanerna
samtidigt som detta också utmanar en rad maktförhållanden i skolan.
Vilka har kontroll över strukturen?
Läraren eller eleven?
Är det undervisningens kunskapsmål eller individens egen identitetsutveckling som ska
stå i centrum och hur ska man förhålla sig till den öppenhet som medierna medför?
Ekberg mennar att det är viktigt att lärarnas pedagogiska kompetens behövs,
framför allt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
Jag menar att lärarnas digitala kompetens måste höjas.
Sociala medier passar när det finns ett sammanhang.
De vuxna nej-sägarna känner ofta sin egen begränsning och vågar därför inte släppa kontrollen.
Låt bara inte detta begränsa användandet av sociala medier i våra skolor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar