Slutfas

Vårt projekt har sammanställts och utvärderats för sista gången.
Tyvärr var våra kollegor inte så nyfikna på digitala läromedel och sociala mediers användningsområden som vi hoppades.
Resultatet av detta är att vi stänger bloggen, omarbetat den samma och öppnar upp för alla.
Att hålla en kunskapsblogg igång för ett par tre personer är inte hållbart.
Kunde vi gjort arbetet annorlunda? Ja, säkert men vi har nu vänt ut och in på oss själva och anser fortfarande att vårt arbete är bra!
Andra personer har uttryckt mycket positiv respons. Tack till er!
Att digitala verktyg och sociala medier är viktiga i både undervisning och arbete bekräftas i boken som nu läses för andra gången.
Jag rekommenderar den starkt!!!
Nu väntar bara vår skriftliga inlämningsuppgift, sedan är vi i hamn. Eller, det är då det börjar.

Varför händer det ingenting?

Varför händer det inte mer?
Vad är det som hindrar pedagoger från att ta steget fullt ut till ett digitalt lärande?

Dessa frågor diskuterades under det femte måndagsseminariet i DIU och SKL
seminarieserie kring öppet lärande med IT.
Jag ställer samma fråga men nu kring vårt projektarbete. Varför händer inte mer?
Bristen på kompetens har vi försökt avhjälpa genom att på ett enkelt och tydligt sätt instruera i hur man använder digitala verktyg samtidigt som vi hoppades väcka en gnutta nyfikenhet.
TID! Är det tiden som är boven?
Nej, jag tror inte att det enbart är det. Jag tror mer på att det handlar om en
förändrad roll som ska anammas.

Men, vill vi verkligen ha motiverade elever så måste vi också ha motiverade pedagoger.
Pedagoger som vågar, vill och visar intresse. I vår organisation undervisar vi inte längre men det är vi som ska stötta och handleda pedagoger ute på skolorna när de som bäst behöver det.
Då går det inte att ställa sig sist i ledet.

Vilken kunskap behöver eleverna ha med sig 2030? Och vilka läromedel krävs för det?
Detta är frågor som borde lyftas högre upp på agendan.

Projektarbete i slutfas

Nu är vi, Ursula och jag i projektarbetets slutfas. Kvarstår gör i princip den skriftliga rapporten.
I veckan sammanställde vi den sista enkäten (framställd i Google docs) där vi ville få fram HUR man använder vår kunskapsblogg och HUR OFTA man varit inne.
Nedslående resultat!!
Alla vill bevara bloggen, anser att det nog nog är bra med denna kunskap men INGEN har varit inne mer än en gång per vecka. Med andra ord, ingen fördjupad kunskap!!
Denna helgen har jag tittat på flera filmer med Troed Troedsson, Paradigmmäklarna. Han menar bla att förr i tiden gick eleverna till skolan och då var skolan framtiden.
Idag lämnar eleverna ofta framtiden när man lämnar hemmet och går till en stillastående verksamhet.
Jag kan dra paralleller till mitt arbete. Vi borde vara spjutspetsarna, de som går före. Det ingår i vårt uppdrag.
Vad händer när man inte vill, inte vågar, inte tar sig tid?
Vi bidrar till att skolan och utvecklingen står stilla. Ursula skrev i sin blogg i torsdags att man kan välja att inte ta till sig kunskap och stå ensam där bak.
Jag skulle vilja vända på begreppet i detta sammanhang och säga att just nu står vi helt ensamna där framme och ingen eller få är på väg.
Dystert, tråkigt och skrämmande!!